Mamas lullabies.
Åh, vilken underbar dag! Eh, okej vädret suger men tiden på jobbet gick lika snabbt som en blixt som slås ner. Underbart! Underbart! Ännu en gång. Underbart!
Idag spelade radion en låt med Helen Sjöholm, enligt mig en av Sveriges bästa sångerskor. Vilket fall fick den mig att tänka på dagar mamma är på riktigt gott humör och börjar sjunga med i låtarna hon känner igen med hennes underbara röst. Dov och mysig. Denna tanken övergick till hur hon sjöng vaggvisor för mig och mina syskon. Bäst var de gånger när hon tog fram sin gitarr. När man själv försökte spela räckte inte armarna om, utan man fick lägga den i sitt knä. Denna tanken övergick senare till hur pappa sjöng vaggvisor med en tillgjord falsk röst. Fram till att Sjöholms låt var slut kom jag att tänka på hur hela familjen Andersson stod i köket och dansade med varandra. Det var speciellt när mamma eller pappa bar upp mig och började dansa runt i det stora köket. Underbara minnen som får mig att både le och fälla tårar. Ja, tänk hur man kan få fram så många minnen och känslor av endast en låt. Liv utan musik är inte värt leva.
/sanne andersson.
Sanne-helg.
Och igår var det ju eurovision, som var helt okej! Visst var några bidrag rent åt helvete så dåliga, men majoriteten var ju värda att lyssna på. Mina favoriter var Tyskland, turkiet och... Azarbaijan var ju faktiskt bra. Och klart att man hejade lite extra på Danmark. Svenskskriven låt och väldigt typiskt svensk. Konstigt att svenska melodifestivalen ratade den. Ukraina gillade jag också, på något sätt. Låten växte ju mer jag lyssnade på den. Sen fanns det som sagt riktigt hemska låtar. Grekland, ojojoj. Var det sympatiröster de fick eller? Pga den ekomoniska krisen? Kanske? Och Serbien. Visst sjöng han om att han ville dricka vodka och ta viagra? Visst gjorde han det? [Ja' vill ha vodka, ja' vill ha vodka!]. Mm. Hörde minsann jag.
Nu har jag minsjäl glömt berätta varför det har varit Sanne-helg. Tidigare i veckan beslutade jag mig för att inte göra något som krävdes att jag skulle behöva sätt mig i min bil, utan jag skulle hålla mig hemmakring. Och det har jag faktiskt lyckats med. Även om det var trist att jag fick nobba bion ikväll, men det hade verkligen inte gått. Nu när man är vuxen och jobbar får man ju prioritera. Trist men sant. Fast snart börjar jag skolan och då kan jag ju bättra mig på den punkten. Jajamen! Men nu får jag avsluta här och önska alla mammor en trevlig morsdag!
/ sanne andersson.
Äta bör man annars dör man.
Nästan två veckor nu och jag skippat varm choklad på morgonen på jobbet för att undvika alla onödiga kalorier, och dragit ner på godis ännu längre. Men, hur ska detta hjälpa när jag inte kan dra ner på maten? Seriöst, jag äter ju mer nu när jag inte går och småäter. För mig är det nästintill otänkbart att äta småfesiga portioner, och som mamma säger: "Det var väl inte lönt till att smutsa ner tallriken". HAHA. Men sen å andra sidan, äta bör man, annars dör man :) Jag älskar mat och kommer nog aldrig kunna dra ner på det, eller äta något jag inte tycker om bara för det är nyttigt. Nej, jag skärper mig med löpandet istället och vid löning är det jag som står i stadium för att köpa mig ett par riktiga löparskor. Kan inte springa i mina utan att få benhinneinflamation. Och beach 2010 lär ju börja väldigt sent i år så man hinner väl dra sig i kragen lite, HAHA.
/ sanne andersson.
Sock it!
Samma gäller rutiga, blommiga, djuriga. Jag klara inte av det. Fråga mig inte varför, själv tycker jag det är störigt att jag stör mig på det. Men, jag har alltid matchat mina kläder. Eller mamma har. När jag var liten. Jag har ett särskilt minne till detta faktiskt. Det var en dag när jag skulle ha röda byxor, för sånt hade man ju då. Och jag var väl 3... 4 kanske. Och fick privilegiet att alldeles själv, helt utan vuxen uppsikt, plocka fram ett par strumpor från min garderob. Rosa strumpor. Jag minns inte om jag satte på dem själv, men jag gick till mamma, antingen med ett par rosa strumpor på fötterna eller i handen och fick höra: "Men Sanne du kan ju inte ha rosa strumpor till röda byxor!" Nehe... så fick jag ta andra strumpor på mig. Så, kanske det är grunden till mitt strumpproblem. Numera har jag bara svarta strumpor. Och ett par röda som jag fick av mamma för hon inte ville ha dem. Men dem har jag bara till en röd tröja. Måste erkänna att några av de svarta strumporna har tryck på sig, stjärnor eller vad det är. Men det syns ju inte när jag har byxor ovan på.
Så, nu har jag erkänt. Jag gillar inte färgade, randiga, blommiga strumpor!
/ sanne andersson.
Worlds Greatest.
För oss som känner oss lite extra braiga idag. Jag känner mig jättebraig och jag kan nog tänka mig att Ida också känner sig väldigt braig idag, hoppas jag och vill tillägna henne denna låt! Sen hoppas jag att det finns fler som känner sig lite extra braiga också, så klart!
/ sanne andersson.
Destiny.
Ödet, ett favorit ord bland många. Sitter och pratar med en av mina käraste vänner om just ödet. Förr trodde jag på ödet, eller jag ville tro på ödet. Ödet tar hand om allt, man lägger sitt liv i dess händer. Men en dag slog det mig. Vad ger ödet mig egentligen? Har inte jag format allt som finns omkring mig? Bestämmer inte jag vem som får vara min vän eller om jag ska gå till höger eller vänster om personen som så irriterad går precis framför mig? Sen slog det mig, likt en blixt från en klar himmel: Förnekar inte ödet den fria viljan? Klart den gör. Om ödet styr oss alla, hur vet vi att den styr oss rätt? Nej, fy skamen på ödet. Länge leve den fria viljan!
/ sanne andersson.
Plans for four years.
/ sannne andersson.
Fan, fan, fan!
/ sanne andersson.
Where did the sunshine go?
/ sanne andersson.
Wanna be ma feeder?
Från mat till mat. Jag vill säga lycka till till Ida som snart ska göra sitt slutprov(?) och förhoppningsvis bli kock. Och lite extra lycka till för Beanaisesåsen hon ska göra. Själv så lägger man ju lite pulver i vatten och voila så har man sås. Men vår kockajävel ska ju göra den från grunden. Så ja, lycka till gumman! Tro på dig själv så kommer det säkert gå jättebra! :) PUSS!
/ sanne andersson.
Dadadadance.
Det började med en liten lagom förfest hos Patrik med Ida, Parre och Patrik. Men efter nån timme kom även vår älskade Jasse! Så kvällen blev ju som vi ville, med Jasse :) Efter förfesten drog vi till the tivoli och jag tyckte vi gjorde det bästa av läget, med gud vilket tråkigt folk det är där i övrigt. Men ändock dansade vi fötterna av oss! Bildligt talat. Gud, tror vi alla hade ont i fötterna. Förutom Patrik då, som har lyxen till att alltid få bära sköna skor.
Usch, i kombination med headbangandet och att ha legat i någon annans säng har lett till värsta nackont! Så öm! Plus att jag har ett lila blåmärke på höften som jag inte har en aning om hur jag fick det. Låter som en galen natt, men den var faktiskt relativt lugn. Men ändå är jag helt slut. Helt slut! Så slut att jag inte fortsätta skriva.
/ sanne andersson.
Rastar.
Ikväll, ikväll ska jag inte minnas imorgon ;) HAHA. Med andra ord ska jag ut och roa mig med mina raringar. Vi får se hur den slutar, med massa nya minnen eller bara rosa moln? Ja, det får vi se imorgon. Nej, om jag skulle ta en frukt.
/ sanne andersson.
Ps: Visst fick jag till ett exeptionellt avslut?! "Nej, om jag skulle ta en frukt."
Pisseväer.
Shiit vilken tabbe jag gjorde idag på jobbet! Skulle åka till Max för att köpa något att äta, som ligger typ granne med hos. Men det känns att man måste ta bilen för att köra igenom drive-in:en. HAHA. plus att det regnade granater ju. Iaf, så står jag i en världslång kö och inser att jag blockar utgången från Max parkering.Så kommer där en Opel och jag tänker vara snäll att släppa förbi honom, så jag backar en bit. Men han kör inte så jag backade lite till för att visa: "Hallå, du kan köra!". Då kör den lilla jävlen in i kön före mig! ARGHHH! Så dum jag var att jag inte fattade att han inte körde för han inte ville tränga sig, men att han sen inte hade något val för jag fattade tröööögt. Blev först arg på honom, men efter lite dividerande med mig själv fick jag ju erkänna att det var jag som var så oehört korkad. Ja, sånt händer. Mig.
/ sanne andersson.
Tumme upp.
AAAAH! I morgon ska jag och Peter snacka allvar. Om jobbet då. Kommer jag få en anställning? Hoppas, hoppas, hoppas! Jag har ju sköt mig och alla verkar trivas med mig. Men som sagt, hoppas!
/ sanne andersson.
Shop 'til you drop.
Känns att jag borde nämna att jag varit på "hundens dag" i Kristianstad. Visst, där fanns massa uuuurguuliga hundar och de hade en liten agility uppvisning, men det var inte mycket att komma med. Att det sen desutom regnade gjorde det hela inte bättre. Men som sagt, man såg en hel hög med söta små och stora vovvsingar :)
/ sanne andersson.
Game on.
I tisdags åkte jag till Johans jobb för att få bilen tvättad. Nu glänser den likt en diamant :) Men vilka kommentarer jag fick: "Sanne det är en bil, ingen jävla garderob". Öhm, jag hade tre par skor och en väska. Det är ju ingeting! Sen var det även "Jävla hund!" men jag hade bara haft honom i bilen en gång, och han hade ju knappt hårat ner. Däremot hade han dreglat ner typ alla rutor ^^ Men som sagt, bilen skiner nu likt en diamant. Till och med däcken blev putsade! Jajemen.
Resten av veckan har väl varit ganska död :/ Jag har varit ganska död faktiskt. Om några timmar ska jag dock njuta av helgen. Ska slöa och inte göra ett skit. Härligt!! (Y)
PS: JAG VILL GRILLA!! :( Kom soool!
/ sanne andersson.
Hey, hey, heeey.
/ sanne andersson.
Valborg i Lund.






Det var en hårig man det!

Denna vackra bild får avsluta kvällen. Mjao.
!! Även om kvällen var jätterolig så var nog det att jag körde automatare det mest fantastika!
Sanne: "FAAAN! Ingen koppling!"
... 10 min senare.
"FAAAN! Ingen jävla koppling!"
Men det gick bra! Det gjorde det. Även om jag blev grymt irriterad av min instruktör som nog glömde att jag faktiskt har körkort. Jag vet faktiskt att man stannar vid rött. Jag vet också att man blinkar när man svänger och jag vet till och med att man får prejja cyklister! HAHAHA :)
/ sanne andersson.