sanneandersson

Igår slog mig tanken; varför är man rädd för ingeting? För sånt man inte ser. Var ute med Ozzy häromdagen och så fort man inte har en lampa under sig stelnar man till. Jag hörde massa saker i skogen och blev livrädd att det skulle vara vargen. Så jag vände mig om hela tiden och blev rädd varje gång. När jag väl kommit in på planen var det någon som börja yla, så jag ökade takten för jag ville komma hem. Hallå? Man är ändå mitt ute i skogen. Jag frågade mamma om hon visste va det var som yla men då hon inte var säker frågade hon Kjell. Ja, det som ylade så värst var bara ett rådjur. Helt sjukt likt en hund det låter. Kanske de är släkt? HAHAHA.



VOFF!

/ sanne andersson.