Mamas lullabies.
Åh, vilken underbar dag! Eh, okej vädret suger men tiden på jobbet gick lika snabbt som en blixt som slås ner. Underbart! Underbart! Ännu en gång. Underbart!
Idag spelade radion en låt med Helen Sjöholm, enligt mig en av Sveriges bästa sångerskor. Vilket fall fick den mig att tänka på dagar mamma är på riktigt gott humör och börjar sjunga med i låtarna hon känner igen med hennes underbara röst. Dov och mysig. Denna tanken övergick till hur hon sjöng vaggvisor för mig och mina syskon. Bäst var de gånger när hon tog fram sin gitarr. När man själv försökte spela räckte inte armarna om, utan man fick lägga den i sitt knä. Denna tanken övergick senare till hur pappa sjöng vaggvisor med en tillgjord falsk röst. Fram till att Sjöholms låt var slut kom jag att tänka på hur hela familjen Andersson stod i köket och dansade med varandra. Det var speciellt när mamma eller pappa bar upp mig och började dansa runt i det stora köket. Underbara minnen som får mig att både le och fälla tårar. Ja, tänk hur man kan få fram så många minnen och känslor av endast en låt. Liv utan musik är inte värt leva.
/sanne andersson.
