Hey ho, lets go!
Vilken helg, vilken helg. Studentfestandes och bearnaisesås tillverkning. Nykterhet och nykterhet - för mig del.
Fredag: För Jasse har tagit studenten, för Jasse har tagit studenten, för Jasse har tagit studeeeeeenten, fy fan vad hon är bra! För det är du verkligen J. Önskar dig all lycka här i världen! Tack för den goda middagen och den trevliga aftonen. Hoppas ni mår bra idag, höhö! ;D Blev ju en del sprit i kroppen, men så ska det vara på studenten! Själv var man nykter vilket innebar att man störde sig ganska mycket på allt folk som höllt på att kväva en med sina kroppar. Men jag lyckades på något sätt förskjuta dessa tankarna och njuta av Jasses stora dag. Även om det hade en del dalar, Parre ;) MUAMUA!
Lördag: Jag begav mig till Staffanstorp för träffa Hanna. Och där bjöds det både på det ena och det andra. Bland annat glass, hemlagad bearnaisesås och film. Mysigt hade vi det. Och Svante har ju blivit ganska stor! Mindre trevligt var hemresan.
Hemresan från Staffanstorp: Buss från Staffanstorp till Lund var inga problem. Snabbt och smärtfritt. Mindre smärtfritt blev det när jag insåg att jag missande 520:an med tre minuter. Tre ynka minuter. Detta ledde till att jag fick vänta i 2 ½ timme! Men... det var faktiskt inte det värsta, nä tro så fan heller. Det var alla utlänska män som kom fram till mig för att ragga. Och inte fan hörde man vad dem sa med deras dåliga svenska. Den första bara ignorerade jag tills han gick, med andra hotade jag med att kalla på en vakt - vilket resulterade i att jag fick ett tack. Tack? Vadå tack? Jaha, inte visste jag att han tyckte så mycket om vakter. Man han gick iaf. Sen kom den tredje. Den värsta av dem alla. Han frågade om jag hade pojkvän. Jag sa ja för jag tänkte att det skulle hålla honom borta. Han frågade vart han var. Jag sa inte här. Han frågade varför han inte var här. Jag sa att jag klarar mig själv. Han säger något jag inte fattar. Jag böjer mig trött fram och vill bara skrika ut min frustration. Han smeker min rygg. Jag smäller av och börjar skrika att han ska lämna mig ifred. Han blir nog rädd och går. Sen gick det faktiskt uppåt. Ett medelålderspar kommer fram och frågar om jag ville ta en öl. Men jag hade det bra på min bänk. Dessutom ville jag inte ha en öl. Sen förvinner de i en halvtimme och kommer tillbaka och sätter sig brevid mig. Mannen var rädd att jag tror att han var en sliskig liten gubbe. Men det trodde jag inte. Hans fru var läskigare. Hon var socialarbetare. Hon tyckte att då är det okej att prata med främligar. Om man är socialtarbetare och är ganska så berusad. Då är det okej. Hon snackar skit om några vakter, att de inte hjälpte henne leta upp busstidtabeller. Jag försvarade vakterna och sa att de inte var deras jobb. Då blev hon nog lite sur. Tror jag. Sen kom bussen och jag satte mig långt bak och dem långt fram. Sen mitt i allt var jag i Klippan, i pyjamasen, i sängen. Och sov.
/ sanne andersson.
Fredag: För Jasse har tagit studenten, för Jasse har tagit studenten, för Jasse har tagit studeeeeeenten, fy fan vad hon är bra! För det är du verkligen J. Önskar dig all lycka här i världen! Tack för den goda middagen och den trevliga aftonen. Hoppas ni mår bra idag, höhö! ;D Blev ju en del sprit i kroppen, men så ska det vara på studenten! Själv var man nykter vilket innebar att man störde sig ganska mycket på allt folk som höllt på att kväva en med sina kroppar. Men jag lyckades på något sätt förskjuta dessa tankarna och njuta av Jasses stora dag. Även om det hade en del dalar, Parre ;) MUAMUA!
Lördag: Jag begav mig till Staffanstorp för träffa Hanna. Och där bjöds det både på det ena och det andra. Bland annat glass, hemlagad bearnaisesås och film. Mysigt hade vi det. Och Svante har ju blivit ganska stor! Mindre trevligt var hemresan.
Hemresan från Staffanstorp: Buss från Staffanstorp till Lund var inga problem. Snabbt och smärtfritt. Mindre smärtfritt blev det när jag insåg att jag missande 520:an med tre minuter. Tre ynka minuter. Detta ledde till att jag fick vänta i 2 ½ timme! Men... det var faktiskt inte det värsta, nä tro så fan heller. Det var alla utlänska män som kom fram till mig för att ragga. Och inte fan hörde man vad dem sa med deras dåliga svenska. Den första bara ignorerade jag tills han gick, med andra hotade jag med att kalla på en vakt - vilket resulterade i att jag fick ett tack. Tack? Vadå tack? Jaha, inte visste jag att han tyckte så mycket om vakter. Man han gick iaf. Sen kom den tredje. Den värsta av dem alla. Han frågade om jag hade pojkvän. Jag sa ja för jag tänkte att det skulle hålla honom borta. Han frågade vart han var. Jag sa inte här. Han frågade varför han inte var här. Jag sa att jag klarar mig själv. Han säger något jag inte fattar. Jag böjer mig trött fram och vill bara skrika ut min frustration. Han smeker min rygg. Jag smäller av och börjar skrika att han ska lämna mig ifred. Han blir nog rädd och går. Sen gick det faktiskt uppåt. Ett medelålderspar kommer fram och frågar om jag ville ta en öl. Men jag hade det bra på min bänk. Dessutom ville jag inte ha en öl. Sen förvinner de i en halvtimme och kommer tillbaka och sätter sig brevid mig. Mannen var rädd att jag tror att han var en sliskig liten gubbe. Men det trodde jag inte. Hans fru var läskigare. Hon var socialarbetare. Hon tyckte att då är det okej att prata med främligar. Om man är socialtarbetare och är ganska så berusad. Då är det okej. Hon snackar skit om några vakter, att de inte hjälpte henne leta upp busstidtabeller. Jag försvarade vakterna och sa att de inte var deras jobb. Då blev hon nog lite sur. Tror jag. Sen kom bussen och jag satte mig långt bak och dem långt fram. Sen mitt i allt var jag i Klippan, i pyjamasen, i sängen. Och sov.
/ sanne andersson.
Kommentarer
Postat av: Malin
Nästa gång utländska äckliga män, eller ja äckliga män överhuvudtaget tafsar dig på ryggen ska du ringa din storasyster, även om hon ska upp och jobba..för då kommer hon med baseballträet i högsta hugg..vilka jävla svin!!
Trackback
