Mårten Gås.

Mä redi skånsk dialekt. HAHA. Men för vill jag gratta mamma; Grattis, älskar dig!

Skolan hade sin årliga Mårten-gås-fest och bjöd på typisk Mårten-gås-middag, alltså, gås, potatis och brunsås, svartsoppa (BLÄÄÄÄÄÄ) och äpplekaka och vanlijsås som också var blä, och jag tänker faktiskt återkomma till detta senare i inlägget.

Efter skolan åkte Anna och jag hem till Hanna för att göra vid oss för kvällens festligheter. Snygga blev vi vet ni ;) Lagom till det att vi skulle köra till skolan kom Adrian, Alyn och "Wie" och vi körde efter varandra fram till parkeringen där jag lämnade av min väska i bilen för att sen trycka in oss alla i en bil för att köra 50 m. Snacka om lathet. Eller vi tänkte gå, men killarna tvingade in oss :O Nä, skoja.

Anna, Hanna, Adrian, Alin, "Wie" och jag satt vi bordet, prata och hade mysigt. Och varmt, herregud det var säkert 35 grader där inne! Vi blev underhållna och hade små lekar vid bordet, ni vet sådär allmänt trevligt. Så kom vi till efterrätten. Jag var skitmätt och äpplekakan såg väl inte så där jättegod ut så jag tog bara en pyttepytte bit, mest för vara snäll liksom. Sen satte vi oss vid bordet och rätt vad det är sa tar Wie sin sked rakt i min mat! Va fan!! Jag skjuter ifrån mig tallriken och säger att jag inte vill ha mer. Wie blir sur och söta Alin hämtar en ny tallrik till mig med ett helt berg med äpplekaka! Så sött :)

Jaja, sen fick jag köra hem i mörket i min ensamhet. Älskar att åka bil när det är mörkt, men hatar att köra i mörkret, speciellt där det finns massa vilt. Man vet aldrig när de springer ut från den mörka skogen, uuuuhaa!

/ sanne andersson

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback