No matter what i do i can't convince you.

Jag är så trött på allt just nu, allt stör mig och jag har lust att bara skrika ut, skrika att allt inte är okej. Jag vet inte varför, det är bara en känsla inom mig som måste få komma ut. Men jag vet inte vem jag kan prata med utan att de dömer en. Jag litar inte på någon och det är inte så konstigt efter allt jag upplevt. Jag vill inte klaga, men ibland orkar jag knappt stå på benen. Jag vill inte möta fler problem, jag vill bara leva normal igen utan denna konstiga känslan. Jag vet inte hur jag ska förklara den. Men den är läskig. Det känns som hela min värld ska gå under. Varför får jag denna känslan? Ibland finns den och ibland inte. Har den verkligen något med mitt förflutna att göra med eller är det något som jag bara inbillar mig, att jag kräver att få ha denna känslan. Tvnigar mig till att känna den, bara för det ska vara så? Önskar attt jag visste, önskar jag kunde berätta för någon som lyssnar.




 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback